Den som sitter bekvämt i sin rullstol har goda förutsättningar för aktivitet och delaktighet i samhällslivet. För att sittandet ska bli så bra som möjligt krävs att förskrivaren har god kunskap om positionering och stor förståelse för användarens önskemål och behov. Långvarigt sittande och liggande kan, om det vill sig illa, ge upphov till smärtor, trycksår och felställningar.
Tre föreläsare på Sittsymposiet 2012 berättar om sina studier.
Positionerande och tryckavlastande dynor inte alltid bäst
Marina Timm är hjälpmedelskonsulent vid Hjälpmedelscentralen i Västragötalandsregionen och snart klar med sin magisteruppsats. Hon har undersökt hur sittstöd inverkar på äldre personers sittande i rullstol.
Enligt Timm sitter många äldre inte bra i sina rullstolar. Kanske har de fått en rullstol och sedan har ingen följt upp hur den fungerar. Timms studie visar att en positionerande sittdyna inte alltid hjälper en person till en bra kroppsposition. Det är inte heller självklart att en positionerande dyna avlastar bättre än en vanlig dyna utan tryckavlastande egenskaper. I studien testades både en positionerande/tryckavlastande dyna och standarddynor. Oväntat nog gav de positionerande dynorna ökat maxtryck istället för som förväntat ett minskat.
– En av slutsatserna från min studie är att man måste jobba mer med ryggstödet och inte bara titta på sitsen när man provar ut rullstolar, säger Timm. Studier visar att äldre har lätt för att utveckla trycksår under sittbensknölarna vid sittande i rullstol, de skulle behöva stöd för ryggen för att få och bibehålla en mer neutral bäckenposition.
Äldre tillbringar ofta lång tid i rullstolar med obekväma sittdynor och rullstolar som inte är individuellt anpassade. Med stigande ålder tappas dessutom känsligheten för tryck. Om man sitter på en positionerande dyna utan samtidigt stöd för ryggen så riskerar man att bäckenet i stället roterar bakåt och att bröstryggens kurvatur ökar. Det ökade trycket kan bero på att bäckenet roterar bakåt och trycker mot kanten på den grop som finns i en positionerande dyna. Om kanten är hård ökar trycket vilket i sin tur ökar risken för trycksår. Allra helst vill Timm se rullstolar där alla vinklar kan ändras utifrån användarens behov och att förskrivaren använder en utrustning för att mäta tryck över sittdynan.
Barn med cerebral pares bör sitta med bred sittyta
Barn med cerebral pares sitter ofta i rullstolar med smala sitsar och fotstöd som trycker ihop ben och fötter. Barnen kan ha svårigheter med bålbalansen samt arm- och handfunktion. Om sitsen och fotplattan är bredare får barnen en större sittyta som kan förbättra förutsättningar för den motoriska funktionen. En god positionering av bäckenet är också viktigt.
Barn med cerebral pares har risk att utveckla kontrakturer (begränsad rörlighet i lederna) och höftluxation (att höften glider ur leden så att ledhuvudet i leden ligger utanför ledpannan) vilket försämrar den motoriska funktionen och kan ge smärta. Inom sjukvård och habilitering arbetar man aktivt för att behålla och öka de motoriska funktionerna. Många av barnen sitter stor del av dagen i rullstol. Hur barnen sitter kan eventuellt påverka höftledens utveckling.
Karin Thews, sjukgymnast, och Eva Jönsson, arbetsterapeut, som tidigare arbetat tillsammans på Astrid Lindgrens barnsjukhus har gjort en sammanställning av kollegors erfarenheter och litteratur om sittande i rullstol för barn med cerebral pares. Studien har fått bidrag från Hjälpmedelsinstitutet.
– De flesta rullstolar är utformade efter personer med ryggmärgsskada, även barnrullstolarna, trots att de flesta barn som sitter i rullstol har cerebral pares, säger Karin Thews.
– En bra rullstol ska vara lättkörd, ha bred sittyta och fotplatta samt ge bra position för bäckenet, säger Eva Jönsson. Det finns faktiskt några nya modeller av rullstolar där man tänkt på detta.
Utmanande om ”sittande och perception”
Karen M Kangas, arbetsterapeut från Pennsylvania USA, föredrag handlade om en särskild metod för sittande som hon har arbetat med i över 25 år.
Hon ifrågasätter den fixerade positionen som många barn med funktionsnedsättningar har för att stabiliseras och undvika kontrakturer. Enligt Kangas utgår en stor del av vårt naturliga rörelsemönster och våra upplevelser av omvärlden från den sensoriska input som vi får i en rörelse eller aktivitet. Kangas anser att en friare positionering kan påverka vissa barns aktivitetsförmåga på ett positivt sätt. Barnen får bättre andnings- och muskelkontroll och de kan interagera med omvärlden på ett helt annat sätt.
– Jag tror inte att alla är redo att arbeta på det här sättet, säger Karen M Kangas. För att arbeta med metoden måste man vara utbildad arbetsterapeut eller sjukgymnast och ha erfarenhet av arbete med barn med svåra sittproblem.
Kangas håller föredrag och även utbildning om metoden, men det finns ingen uppföljning av hur många som arbetar enligt den.
I USA underlättar det att ha sjukförsäkring om man behöver hjälpmedel. I Pennsylvania omfattas alla barn av ett särskilt skydd som kan se olika ut i olika skolor. Många skolor provar ut rullstolar som barnen får ha under skoltiden. Vid frågan om hon hört talas om ”fritt val av hjälpmedel” skrattar Kangas högt, något så ”radikalt” har hon aldrig hört talas om.
Nästa Sittsymposium hålls i Norge 2015
Sittsymposiet anordnades 22-24 maj på Kistamässan i Stockholm. Det är en fackmässa som arrangeras vart tredje år i något av de nordiska länderna. Samtidigt med Sittsymposiet pågick Hjultorget där man kunde prova rullstolar, cyklar och Segways m.m. samt se och känna på hjälpmedel.
– Symposiet utgick från ett aktivitetsperspektiv, att möjliggöra aktivitet utifrån de egna förutsättningarna, säger Anna Lampel projektledare för årets Sittsymposium. Vårt fokus var positionering både i sittande, stående och liggande. Det vill säga under hela dygnet.
På årets Sittsymposium deltog cirka 50 föreläsare och 360 deltagare från elva olika länder. Stafettpinnen går nu vidare till Lisbet Koppang Telnes som är projektledare för det sjätte Sittsymposiet som hålls i Norge 2015. Stafettpinnen är en klocka som symboliserar tanken om 24-timmars positionering.
Samarrangemang
Nordiskt sittsymposium är ett samarrangemang mellan Hjälpmedelsinstitutet i Sverige, Videnscenter for Handicap, Hjælpemidler og Socialpsykiatri i Danmark, NAV Hjelpemidler og tilretteleggning i Norge, Sjúkatryggingar på Island och Insititutet för hälsa och välfärd i Finland.
Målgrupp: sjukgymnaster, arbetsterapeuter, tekniker och alla andra som forskar eller arbetar med sittande och positionering för personer med funktionsnedsättningar.
www.hi.se/sittsymposium www.sitsite.hmi.dk